Jordtagsmätning

Det finns flera metoder för att utföra ett jordtag, anpassat efter markförhållanden och behov.

Jordspett är den vanligaste lösningen, där nedgrävda spett av koppar eller galvaniserat stål ger en stabil anslutning till marken. Antalet spett och deras djup justeras för att uppnå önskad jordtagsresistans.

Jordledare används när marken inte tillåter tillräckligt djupa jordspett. Då grävs en koppartråd ner horisontellt för att sprida ut jordningen över en större yta.

Jordplattor kan installeras på större djup i områden med hög markresistans. Dessa koppar- eller stålplattor förbättrar ledningsförmågan, särskilt i fuktiga jordar.

Starkströmsmetoden är en teknik för att mäta jordtagsresistans genom att injicera en hög ström i jordningssystemet och mäta spänningsfallet. Metoden används främst vid mätning av stora jordningssystem, exempelvis i kraftnät, industriella anläggningar och ställverk, där låg resistans är avgörande för att leda bort felströmmar och säkerställa elsäkerheten.

Denna metod är särskilt användbar när det finns störningar från omgivande elnät, eftersom den höga strömmen minskar påverkan från externa signaler och ger mer exakta mätresultat.

En kraftledning mellan två ställverk med ett avstånd av minst 10km tas ur drift under mätningen och används som strömmätledning. Som spänningsmätledning tillämpas en teleledning, alternativt skapas en potentialkurva med hjälp av ca 1km kablage som rullas ut till ett jordtag som vi upprättar i landskapet.

Svagströmsmetoden är en metod för att mäta jordtagets resistans genom att använda en låg ström. Vi mäter enligt SS-EN 50522 där den strömelektrod som används vid mätning helst bör ha en längd av 10 gånger ställverkets diameter. Det innebär att strömsonden ofta behöver vara ca 400m. Vid behov kan en förenklad starkströmsmetod användas även på impedansjordade ställverk, exempelvis vid tätort där svagströmsmetoden kan ge opålitliga värden.

För att ett jordtag ska fungera optimalt bör det installeras i mark med hög fuktighet, eftersom vatteninnehållet i jorden förbättrar dess ledningsförmåga. Om markförhållandena är torra, sandiga eller steniga kan jordtaget behöva förstärkas. Detta kan göras genom att:

• Installera fler eller längre jordspett för att nå djupare, fuktigare jordlager.
• Använda horisontella jordledare för att sprida ut jordningen över en större yta.

Genom att anpassa jordtaget efter markens egenskaper säkerställer man en effektiv jordning som skyddar både människor och utrustning från elektriska risker.

Regelbundna kontroller av jordtag är avgörande för att säkerställa att jordningssystemet fungerar som det ska. Jordtaget bör testas genom jordtagsmätning minst vart tredje år, eller oftare i känsliga anläggningar där hög driftsäkerhet krävs, som i ställverk och kraftnät.

Vi kan hjälpa till att sätta upp relevant flyghinderbeslysning i exempelvis en kraftledningsstolpe eller ett vindkraftverk. Ett föremål som är 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2020:88.